Mens

Mens är blod som kommer från livmodern och sipprar ut genom snippan. Den första mensen kommer någon gång i puberteten, oftast när man är mellan 10 och 15 år. Både den första mensen och att ha mens kan innebära mycket känslor. Kanske är man förväntansfull, lite orolig eller tycker det är jobbigt. Om man tycker att det känns läskigt eller besvärligt att få eller ha mens kan kunskap vara bra för att göra det lättare.

Hur funkar mensen?

Mensen är en del av det reproduktiva systemet hos personer med snippa, det vill säga förmågan att bli gravid. Från det att man får den första mensen pågår en menscykel i kroppen. Menscykeln börjar med mensen som varar i 3-6 dagar. Sedan mognar ett av alla de hundratusentals ägg som finns i äggstockarna inne i magen och lossnar. Att ägget lossnar kallas ägglossning och är tiden då man kan bli gravid om man till exempel har sex på ett sätt som gör att det kommer in spermier i slidan.

Om ägget träffar på en spermie kan det befruktas och då fastnar det i den slemhinna som kroppen byggt upp i livmodern. Oftast blir ägget inte befruktat och då fastnar det inte utan åker förbi och löses upp i snippan. Efter ägglossningen tar det ungefär 14 dagar tills kroppen inser att det inte blev någon graviditet och börjar stöta ut slemhinnan som inte behövs längre. Det är livmoderslemhinnan som stöts ut som är mensen.

Hela menscykeln innehåller alltså en mens, en ägglossning och lite dagar där emellan. De flesta har menscykler som varar i mellan 25 och 35 dagar men den kan vara längre eller kortare också. För vissa är den ungefär lika lång varje gång, då kan man säga att den är regelbunden. För andra varierar den mer. Det är inte farligt eller fel att ha varken lång, kort eller oregelbunden mens. Men om man själv tycker att det är jobbigt kan man söka vård och få tabletter som kortar ner, förlänger eller gör menscykeln mer regelbunden.

Mensskydd

Det finns många olika mensskydd. Alla har som mål att fånga upp blodet och hindra det från att komma på kläder eller möbler men de fungerar lite olika. En del skydd sitter utanför kroppen, till exempel i underbyxorna och fångar upp mensen när den sipprat ut ur snippan. Det gör till exempel bindor och mensunderbyxor.

Andra skydd sätts in i slidan och fångar blodet innan det hinner rinna ut. Exempel på sådana skydd är tampong och menskopp. Dessa skydd är bra om man till exempel ska bada eftersom skydd som sitter utanför kroppen skulle suga upp massor av vatten om man badar med dem.

Det finns 3 mensskydd som är vanliga att använda i Sverige och sen finns det några extra som inte är så vanliga men som en del föredrar. Här kommer du få information om de 3 vanligaste: binda, tampong och menskopp.

Binda 

Binda är ett skydd som fångar upp mensen utanför kroppen. Den sätts i underbyxan och absorberar blodet. Absorbera betyder ungefär att suga upp och många bindor suger så bra att de inte ens känns våta när de är blodiga.

Bindan har en mjuk ovansida där mensen kan absorberas och en klistrig undersida som gör att den sitter på plats i underbyxorna. Det finns bindor med vingar och bindor utan. Vingarna sitter på sidorna och har klister på sig så att de kan sättas runt underbyxans kant. Vingarna gör det svårare för mensen att läcka ut på sidorna.

Det finns massor av olika sorters bindor. Vissa är stora och tjocka medan andra är mindre och tunna. Det finns också nattbindor som har en längre bakdel för att mensen inte ska läcka så lätt när man ligger ner och sover.

Vilken sorts binda man använder beror på vad man gillar. Det kan vara bra att prova lite olika märken och typer för att se vad som funkar för en själv. Bindor ska bytas var 4-6 timme på dagen men kan sitta i från att man lägger sig till att man vaknar.

Tampong

Tampong är ett skydd som fångar upp mensen inuti kroppen. Den är gjord av bomull och absorberar blodet. Det betyder att den suger i sig det vilket gör att den växer lite när den fylls. Tamponger har en rund topp som gör dem enklare att trycka in i slidan. De har också ett snöre som hänger ut ur snippan och gör det lätt att ta ut den.

Det finns många olika sorters tamponger. Några är stora och andra är mindre. Vilken storlek på tampong man ska använda beror på hur mycket mens man har. Men många tycker att det är enklare att lära sig använda tampong med de små. Då får man byta lite oftare eftersom den inte rymmer lika mycket blod som en stor.

Tamponger ska bytas var 4-6 timme och får sitta inne som mest i 8 timmar. Det går fint att sova med tampong men då är det viktigt att sätta in den precis innan läggdags och ställa klockan så att man inte har den längre än 8 timmar.

Anledningen till att det är viktigt att byta tampong i tid beror på att det kan bildas bakterier i tamponger om de sitter i för länge. Det sker väldigt sällan men kan vara farligt. En sådan sjukdom heter TSS som står för Toxic Shock Syndrome. Du kan läsa mer om TSS på 1177 eller ringa dem och fråga om det.

Menskopp

Menskoppen samlar upp blodet inuti kroppen. Det som är speciellt med menskoppen är att den inte absorberar blodet utan bara samlar det i koppen.

Menskoppar är gjorda av medicinskt silikon och finns i olika färger och former. De är formbara och lite olika hårda. Det är svårt att veta vilken form och hårdhet som passar en så därför måste man bara prova.

Menskoppen är återanvändbar. Om den tvättas och tas om hand ordentligt kan en del hålla i upp till 10 år. Det gör att menskoppen anses vara ett miljövänligare mensskydd än bindor och tamponger.

Menskoppen kan sitta inne i kroppen i upp till 12 timmar. Många som använder den tömmer därför bara på morgonen och kvällen. När menskoppen töms tar man ut den ut slidan och häller ut blodet. Det kan hällas i toaletten, handfatet eller duschen. Sen är det bra att skölja av koppen innan man sätter in den igen.

Mensbesvär

Mensvärk

Mensvärk är smärta man känner i kroppen i samband med mensen. Det kan till exempel göra ont i magen, rumpan, ryggen och stråla ner i benen.

Mensvärk är väldigt vanligt. Nästan alla har det, mer eller mindre, någon gång. För vissa kommer mensvärken dagarna innan medan andra får den samtidigt som mensen kommer. De flesta har mest ont de första mensdagarna och sen mildras mensvärken.

Anledningen till att man får ont i samband med mens är att livmodern är en muskel som måste arbeta för att stöta ut mensen. När livmodern drar ihop sig och krampar kan den få träningsvärk, precis som andra muskler i kroppen, och det är det som gör ont.

Vad som hjälper mot mensvärk är olika för alla men man kan prova att

  • röra på sig

  • ha något varmt på magen

  • vila och göra något man tycker om 

  • äta en värktablett som innehåller ibuprofen

Om du ska äta en värktablett och är osäker på hur eller vilken är det bra att be en vuxen om hjälp, till exempel kan du fråga en förälder, skolsköterskan eller en lärare. 

Om man har så ont att det är svårt att göra det man brukar och varken vila, värme eller värktabletter fungerar ska man söka hjälp. Om mensen gör så ont kan man behöva starkare medicin för att kunna leva som vanligt även under mensen. Du kan prata om mensvärk med en förälder, skolsköterska eller någon på ungdomsmottagningen så hjälper de dig. 

PMS

PMS står för Premenstruellt Syndrom och är problem man kan uppleva precis innan mensen kommer. PMS-besvär kan vara både fysiska och psykiska, alltså kan man märka dem både på kroppen och humöret.

PMS är vanligt. De flesta märker av någon typ av PMS innan mensen ibland. En del får PMS veckan innan mens, en del har det bara några dagar och en del märker inte något alls. Det som är speciellt med PMS är att det är just innan mensen så besvären brukar försvinna direkt när mensen kommer.

Man vet inte riktigt varför man får PMS men förmodligen beror det på hormoner i kroppen som förändras under menscykeln. Anledningen till att vissa märker av det mycket och andra inte alls tror man är samma som att vissa är allergiska och andra inte. Kroppar är helt enkelt olika!

Besvären man kan uppleva under PMS är att

  • kroppen känns svullen och öm, till exempel kan händerna kännas vattenfyllda och brösten vara ömma

  • man känner sig lite virrig och tankspridd

  • man har lättare för att bli ledsen, arg eller irriterad än vanligt

  • man känner sig allmänt nere och ensam

Det finns också en värre version av PMS som heter PMDS. Det står för Premenstruellt Dysforiskt Syndrom. Den är inte lika vanlig som PMS.

Om man har PMDS har man samma problem som när man har PMS men mer och under längre tid. De som har PMDS kan vara så arga och lättirriterade att de inte kan låta bli att bråka med vänner och familj och vara så nere att de känner sig deprimerade under PMDS:en.

Om man har så mycket problem med PMS eller PMDS att det är svårt att göra det man brukar ska man söka hjälp. Det finns medicin som kan mildra de här problemen och det är viktigt att kunna leva som vanligt hela menscykeln. Du kan prata om PMS-besvär med en förälder, skolsköterska eller någon på ungdomsmottagningen så hjälper de dig.

Mycket mens

Det kan vara svårt att veta om man har mycket mens eftersom det är svårt att mäta mängden blod som kommer ut. Det man kan tänka är att man blöder mycket om man blöder i mer än sju dagar i följd eller om man behöver byta mensskydd oftare än var fjärde timme.

Att blöda väldigt mycket kan både vara jobbigt och dåligt för kroppen. Om man blöder mycket är risken större att mensskydd läcker vilket kan skapa oro. Blir man av med mycket blod kan det också göra att man känner sig sjuk och extra trött.

Det finns tabletter som kan göra att man blöder mindre. Om du upplever att du har mycket mens och det besvärar dig kan du prata med en förälder, skolsköterska eller någon på ungdomsmottagningen så hjälper de dig.

Den här texten är skriven av våra kompisar på organisationen MENSEN.
Vill du veta mer om mens kan du gå in på deras barn- och ungdomssida www.mensmegafonen.se!