Trans och könsidentitet

Texten "HBTQAI" i regnbågsfärger

Trans handlar om när en persons könsidentitet inte stämmer överens med det juridiska kön som läkaren bestämde när personen föddes. Trans är ett paraplybegrepp som samlar många olika identiteter och personer som på olika sätt känner igen sig i begreppet. Motsatsen till trans heter cis, cispersoner är alltså personer vars könsidentitet stämmer överens med det kön en tilldelades vid födseln. Könsidentitet är det kön en person själv upplever att den har. 

Vad betyder könsidentitet?

Könsidentitet är det självupplevda könet, alltså det kön du själv känner dig som. Ingen kan se på dig vilket könet du har, därför kan ingen heller se om du är trans eller cis, utan det är någonting som känns inuti en själv. 

En transkille/transman blev alltså felaktigt tolkad som en flicka när han föddes och en transtjej/transkvinna blev felaktigt tolkad som en pojke när hon föddes. Icke-binära transpersoner är personer vars könsidentitet varken än kvinna eller man eller både och. 

Ens könsidentitet kan förändras över tid och det kan också ta olika lång tid för personer att förstå att de är trans. Vissa vet det från att de är väldigt små medan andra är vuxna när de kommer ut som trans, antingen för sig själva, för andra eller båda. Detta kan bero på olika saker, dels är det väldigt individuellt men det kan också handla om man saknar ord och begrepp för att sätta ord på sina känslor.

Könsdysfori

Många transpersoner upplever könsdysfori, men olika mycket, vissa känner det hela tiden och andra känner det bara i vissa situationer. Könsdysfori är starka negativa känslor kring att du känner att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet. Det kan handla om att andra personer tror att du har en annan könsidentitet än den du har eller att du mår dåligt över din kropp i olika situationer. Vården som man kan få efter en könsutredning på sjukhuset handlar om att försöka minska din könsdysfori.

Utredning, transition och könsbekräftande vård

Om du har funderingar kring din egen könsidentitet, tror eller vet att du är trans kan du göra en könsutredning. Det innebär att du får träffa en kurator, en psykolog och en läkare och diskutera din könsidentitet. Vissa personer är helt säkra på att de är trans redan vid första besöket och könsutredningen handlar mest om vilken hjälp vården kan ge, medan för andra handlar det mycket om att få testa sina tankar och känslor med hjälp av en professionell person. Könsbekräftande vård, som en utredning och eventuella senare åtgärder kan kallas, är helt gratis i Sverige.

Man kan vara hur ung eller hur gammal som helst när man påbörjar en könsutredning. Men vissa åtgärder eller ingrepp har en åldersgräns på 18 år, till exempel operationer. Det finns även andra hjälpmedel som inte har en åldergräns, till exempel röstträning eller att använda en packer (löskuk). Alla transpersoner vill inte ha genomgå en utredning. Anledningen till att många vill det är att om en har fått sin könsdysfori diagnosticerad av en läkare har en rätt till olika sorters vård som många vill ha och behöver för att kunna må bra.

Personer som är trans genomgår ofta, men inte alltid, en transition. En transition ser olika ut för alla personer, alla vill inte ha och behöver inte samma saker. En kan säga att det finns tre sorters transitioner; social, fysisk och juridisk transition. Social transition kan till exempel innebära att berätta för sin familj och sina vänner att en är trans, att byta namn eller ändra sitt pronomen. Pronomen är de ord som vi använder till att prata om andra, till exempel han, hon, hen eller den. Fysisk transition är att med hjälp av hormoner, operationer eller på andra sätt förändra sin kropp så att den bättre stämmer överens med ens könsidentitet. Juridisk transition handlar om att till exempel ändra sitt namn och personnummer hos Skatteverket.

Om att må bättre

Att en person är trans betyder inte automatiskt att hen mår dåligt. Men man kan påverkas väldigt negativt av könsdysfori och i statistik så ser vi att transpersoner generellt mår sämre än cispersoner. Att ha en stöttande familj, vänner eller andra vuxna man kan lita på samt tillgång till könsbekräftande vård säger forskningen att är det viktigaste för att en person ska kunna må bra. Trygga rum där en får komma i kontakt med andra personer som har liknande upplevelser som en själv och där man kan dela sina egna upplevelser kan också kännas viktigt för många transpersoner. Det finns flera olika forum för det, inte minst på nätet. Det finns också sju stycken transjourer i Sverige, dit alla transpersoner kan vända sig för anonymt stöd och där en inte behöver oroa sig för att bli bemött på ett dåligt sätt.

Text av Jona Mörn, Förenade jourer