Minoritetsstress

Blått regnmoln

Minoritetsstress är en form av stress som kan uppkomma på grund av negativa erfarenheter som är kopplade till att du tillhör en minoritetsgrupp.

Vad är en minoritetsgrupp?

Att vara en del av en minoritetsgrupp innebär att du tillhör en grupp som inte är i majoritet i det samhälle du lever i.  Exempel på olika minoritetsgrupper i Sverige är homosexuella och bisexuella, transpersoner, personer med annan hudfärg än vit, muslimer och judar och personer med funktionsvariationer samt funktionsnedsättningar. Det finns många andra minoritetsgrupper utöver dessa. Att vara en del av en minoritetsgrupp är inte någonting dåligt och innebär inte att du automatiskt kommer att uppleva minoritetsstress. Det som orsakar minoritetsstress handlar om hur andra behandlar dig och andra personer på grund av att ni tillhör den här gruppen. Det är alltså omgivningen som orsakar minoritetsstressen, inte det faktum att du tillhör en minoritetsgrupp.

Vad är minoritetsstress?

Många som tillhör en minoritetsgrupp har erfarenhet av diskriminering, dåligt bemötande, kränkningar och/eller trakasserier. Dessa erfarenheter kan göra att du upplever stress för att du är orolig för att det ska hända igen. Du kanske är på din vakt i nya situationer eller i situationer som liknar de du var i när du blev utsatt.  Eller så vet du att andra i samma minoritetsgrupp som du blivit utsatt för exempelvis dåligt bemötande och därmed är orolig att du också ska bli det. 

Det kan även vara mindre synliga saker som gör att du upplever minoritetsstress, exempelvis blickar, ifrågasättanden och kommentarer som kan vara jobbiga. Det är inte alltid självklart kränkande eller diskriminerande. Ibland kan det låta som att personen är välmenande, men det känns fel ändå. Detta kan kallas för mikroaggressioner.

Att gå omkring och vara orolig och på sin vakt mot människor i sin närhet kan vara mycket jobbigt. Det kan göra att du mår dåligt, får ont i magen eller huvudet, får svårt att sova, att du ofta känner sig stressad eller orolig. Det kan också leda till ångest eller nedstämdhet. Det kan även vara så att du får svårt att lita på andra, vilket kan göra att det blir svårare att söka stöd. 

Exempel på situationer som kan bidra till att du upplever minoritetsstress

  • När du håller hand med din partner på stan om du är i en relation som bryter mot heteronormen. Då kanske du är orolig att någon ska kommentera det eller känner att folk tittar på dig mycket.  

  • Du går till skolan i kläder som bryter mot normerna och är rädd att någon ska säga något elakt till dig på grund av det. 

  • Det kan även handla om att du känner dig stressad när du går in i en butik för att du förut har blivit följd av butikspersonalen som varit misstänksam mot dig, enbart baserat på din hudfärg. 

  • Eller så kan det vara att du blir stressad inför att söka vård för att du är rädd att de ska bemöta dig dåligt eller inte ta dig på allvar. 

  • Du är rädd att någon ska tycka att du överdriver när du pratar om din funktionsnedsättning, för att du vet att folk har tyckt det förut.

Känner du igen dig i beskrivningen av minoritetsstress eller har tankar och funderingar kring det och skulle vilja prata med någon? Hos oss på jourerna behöver du inte vara orolig för att bli dåligt bemött eller ifrågasatt. Vi lyssnar på dig och tar dig på allvar. 

Text av Hanna Liljehag, Uppsala tjej- och transjour