Vad händer om jag polisanmäler?

Pamflett med texten "Dina rättigheter"

Om du har blivit utsatt för ett brott har du alltid rätt och möjlighet att anmäla det till polisen. Att göra en anmälan kan kännas stort och svårt när du inte vet vad som kommer hända sen och vad det kommer leda till. I den här texten berättar Anna, som jobbar som polis, om vad som händer från det att du gör en polisanmälan.

Ska jag anmäla?

Om du blivit utsatt för brott så kan det ibland kännas tungt och jobbigt att anmäla. Det gäller ofta särskilt om du blivit utsatt för ett sexualbrott eller om den som utsatt dig är någon i din familj. I Sverige kan en anmälan inte “tas tillbaka” - när den väl är nedskriven i polisens system så kommer den att finnas kvar, och det är polisen eller en åklagare som bestämmer om brottet ska utredas. Men det betyder inte att du som anmält är tvungen att medverka. Om du anmäler något, och sedan känner att det är för jobbigt att komma på förhör, så kommer ingen att tvinga dig. Polisen kan aldrig tvinga dig att prata. Ju tidigare efter brottet du anmäler, desto större är chansen att kunna utreda brottet och få till en fällande dom. Så om du tvekar - anmäl!

 

Hur ska jag anmäla?

Om brottet har hänt alldeles nyss, ska du ringa 112. Beroende på vad som hänt och hur situationen ser ut, så kommer personen du får prata med antingen att skicka ut en polispatrull till dig direkt, eller be dig göra en anmälan via telefon eller polisstation.

Om det har gått ett tag sedan brottet, så kan du anmäla genom att ringa 114 14 eller gå in till en polisstation. Du kommer att få samma hjälp oavsett vilken väg du tar. Det första samtalet med polisen kallas för anmälningsupptagning. Det är ett kortare samtal då du får beskriva översiktligt vad det är som har hänt dig.

Målsägarbiträde

Polisen kommer att fråga om du vill ha ett målsägarbiträde. Ett målsägarbiträde är en advokat som hjälper dig genom rättsprocessen och som du kan ställa frågor till. Staten betalar alla kostnader för målsägarbiträdet. Alla får inte målsägarbiträde, men alla som behöver det brukar få det. Du kan lita på att få ett målsägarbiträde om:

-    du är under 18 år

-    du blivit utsatt av någon i din familj

-    du blivit utsatt av din partner eller ex-partner som du bor eller har bott ihop med

-    du blivit utsatt för ett grovt brott

-    du blivit utsatt för ett sexualbrott som är allvarligare än sexuellt ofredande

-    du har en psykisk funktionsvariation som gör att du inte kan ta tillvara på dina rättigheter själv

Kom ihåg att målsägarbiträde inte är samma sak som en stödperson. Ibland behöver du någon som bara lyssnar förutsättningslöst och stödjande och som alltid är på din sida - sök dig då till en jour eller någon annan som du litar på! Målsägarbiträdet är där för att hjälpa dig med den juridiska biten.

 

Hur går ett förhör till?

Det första som händer efter att du gjort en anmälan är oftast att en förhörsledare ringer dig och vill boka in ett förhör. Ibland kan förhöret hållas på telefon, men rör det sig om ett allvarligare brott vill förhörsledaren oftast att du kommer till polisstationen. Det är viktigt att du kommer - även om tiden kanske inte passar perfekt. Du kanske måste ta ledigt från skolan eller jobbet några timmar. Förhörsledare jobbar oftast bara på kontorstid.

Många tycker att det är lite skrämmande att komma på förhör - de flesta människor har bara sett förhör på TV. Men i verkligheten är förhör aldrig så dramatiska som på TV. Du och förhörsledaren sitter på varsin sida av ett bord, ibland med en plexiglasskiva emellan er, och håller ett helt vanligt samtal om vad som hänt. Förhörsledaren kommer antingen att skriva ner vad du säger på en dator eller ett anteckningsblock, eller spela in hela förhöret med sin mobiltelefon. I vissa fall kan förhörsledaren sätta upp en kamera och filma förhöret. Förhör kan ibland kännas lite stela, men det finns ingenting att vara rädd för.

Förhörsledaren kommer att be dig berätta vad som hänt med dina egna ord, från början till slut. Var noggrann, ni har inte bråttom! Ibland kanske du behöver berätta saker som känns pinsamma eller konstiga. Oroa dig inte - förhörsledaren har hört värre.

Sedan kommer förhörsledaren att ställa frågor. Ibland är frågorna märkliga och du kanske undrar varför vissa saker spelar roll. Svara ändå, så sanningsenligt du kan. Om det är något du är osäker på eller inte minns, säg det då, gissa inte.

Du får använda vilka ord du vill i ett förhör. Vagina eller fitta, knulla eller älska, kuk eller penis, det spelar ingen roll. Ibland ber förhörsledaren dig förklara ord som du tycker känns helt självklara. “Vad betyder ‘ha sex’?” kan till exempel förhörsledaren fråga. Det kan kännas som att förhörsledaren spelar dum - troligtvis förstår hen ju precis vad du menar, men det är viktigt att det som skrivs ner i förhöret blir så exakt att det inte kan misstolkas senare.

 

Får jag ta med någon till förhöret?

Många som utsatts för brott vill ta med någon vän eller familjemedlem till förhöret som stöd. Du kan alltid ta med någon som sitter kvar utanför förhörsrummet, men förhörsledaren vill oftast inte att vänner eller familjemedlemmar sitter med och lyssnar. Det finns flera skäl till det. Det kan vara för att förhörsledaren vill hålla ett vittnesförhör med personen senare, eller för att hen tror att personen kanske kan omedvetet påverka dig i hur du pratar. Förhörsledaren kanske också vill berätta saker för dig som är sekretessbelagda. Om du tar med en person från en jour, så har du god chans att hen får följa med in. 

Ditt målsägarbiträde får alltid vara med på förhör. Målsägarbiträdet kommer även få en chans att ställa frågor till dig i förhöret. Om du vill fråga eller säga något till ditt målsägarbiträde som du inte vill att förhörsledaren ska höra, så kan du säga till, så går förhörsledaren ut en stund. Det här är helt normalt, förhörsledaren kommer inte att bli sur.

Hjälp! Polisen tror inte på mig!

När du berättar om ett brott för någon på en jour, så har de ett syfte med att lyssna - att backa dig, att stödja dig, att hjälpa dig. De är på din sida.

När du sedan går och berättar samma sak för polisen, så har de ett helt annat syfte med att lyssna – att ta reda på sanningen och hitta bevis. Polisen får inte vara på någons sida, de måste enligt lag vara opartiska. Det kan kännas väldigt jobbigt att bli ifrågasatt, men kom ihåg att förhörsledarens syfte aldrig är att få dig att må dåligt, utan alltid att söka bevis och få en klarare bild av vad som hänt. Var beredd på jobbiga frågor, så kommer de ofta att kännas mindre jobbiga!

Kommer hen få reda på att jag anmält hen?

När det är dags att förhöra personen som är misstänkt för brott, så har hen rätt att få reda på exakt vad det är hen är misstänkt för. Det betyder alltså att polisen måste berätta vem du som blivit utsatt är.

 

Vad kommer mina föräldrar att få veta?

Om du är myndig så är det upp till dig vad du berättar för din familj - polisen kommer inte att tala om något alls, inte ens om dina föräldrar ringer och frågar. Det gäller även om du fortfarande bor hemma och blir försörjd av dem.

Om du är under 18 år så har polisen en skyldighet att informera dina föräldrar (eller andra vårdnadshavare) om att du blivit utsatt för brott. Det är inte tillåtet för polisen att förhöra barn under 18 år utan föräldrarnas tillåtelse. Föräldrar vill ofta sitta med i förhörsrummet när barn förhörs. Det kan gå bra, men ofta vill förhörsledaren att de väntar utanför. Förhörsledaren vet att det kan vara svårt att prata om jobbiga saker framför sin mamma eller pappa.

Om det är en förälder eller vårdnadshavare som utsatt dig för brott så kan du få en särskild företrädare som agerar vårdnadshavare åt dig, så att din förälder inte kan hindra att du medverkar i utredningen. Då kan man också ordna så att din förälder inte får reda på att du anmält förrän det är dags att förhöra hen. Att anmäla sina föräldrar är jobbigt, men det finns gott om stöd som polisen kan hjälpa dig komma i kontakt med.

 

Varför händer det ingenting?

Brottsutredningar tar tid. Sjukt mycket tid, ibland. I brottsutredningar på TV ser vi alltid en grupp utredare som jobbar hela dagen (ibland dygnet runt) med ett enda fall tills det är löst, vilket vanligtvis tar en vecka eller så. I verkligheten har en enda utredare ofta tio fall eller mer som hen jobbar med samtidigt. I vissa fall kan det ta flera månader efter din anmälan innan en utredare ens ringer och bokar ett förhör med dig. Det beror aldrig på att polisen är ointresserade eller tycker att din anmälan är oviktig, utan bara på att det finns brist på resurser.

 

Falsk tillvitelse

Om du anmäler någon till polisen för något som den personen inte gjort, så begår du ett brott som heter falsk tillvitelse. Om du anmäler någon för våldtäkt, så är det ganska vanligt att personen anmäler dig för falsk tillvitelse, även om personen faktiskt har våldtagit dig. Ta det lugnt - det är oerhört ovanligt att någon blir dömd för falsk tillvitelse, och om du har talat sanning så har du absolut ingenting att oroa dig för.

Väcka åtal eller lägga ner

När polisen har utrett allt som finns att utreda, så får en åklagare titta på vad polisen kommit fram till. Åklagaren beslutar om hen vill lägga ner utredningen eller väcka åtal.

Om åklagaren inte tror att det finns tillräckligt bra bevis för att få personen dömd i domstol, så måste åklagaren lägga ner. Att en utredning läggs ner betyder alltså inte nödvändigtvis att åklagaren tror att den misstänkta är oskyldig, bara att hen inte kommer att kunna bli dömd.

Rättegång

Om åklagaren väcker åtal så blir det en förhandling i domstol. Då får den misstänka komma med sin försvarare, och du får komma med ditt målsägarbiträde. Ni får sitta i ett rum tillsammans med rätten, som består av fyra domare. Åklagaren och försvararen turas om att ställa frågor till dig, till den misstänkte, och kanske till vittnen om det finns sådana. Om du är barn eller om du blivit utsatt för ett mycket kränkande brott så kan domarna ibland tillåta att du sitter i ett annat rum så att du slipper sitta med den misstänkta, men oftast vill de att alla sitter med. Domarna bestämmer också om det ska vara tillåtet för folk att komma och vara publik. Om det handlar om ett sexualbrott eller ett brott mot barn så bestämmer de nästan alltid att det inte ska vara någon publik.

En rättegång tar ibland en timme, ibland flera dagar. Det beror helt på hur komplicerad utredningen är. Ibland bestämmer sig domarna samma dag, ibland kan det ta flera veckor innan de kommer fram till vad det ska bli för dom. Ju allvarligare brott, desto längre tid tar det.

 

Varför ska jag anmäla om utredningen ändå bara läggs ner?

När det gäller sexualbrott (och vissa andra brott också) så är det tyvärr ganska vanligt att utredningen läggs ned. Det beror på att sådana brott ofta händer där ingen ser, och de lämnar ofta få spår. De är svåra att utreda. Det kan göra att det känns värdelöst att ens anmäla - vad ska det leda till? Men ibland är en anmälan väldigt värdefull även om den inte leder till fällande dom. Anmälan sparas hos polisen, och kan användas som underrättelseinformation. Många som blivit utsatta för brott säger också att även om det är jobbigt att göra anmälan, så känns det skönt efteråt att de iallafall gjort ett försök. Att inte anmäla är det enda sättet att vara säker på att förövaren går fri!

Den här texten är skriven av Anna. Anna är inte engagerad i en jour, utan jobbar som polis och har arbetat med brott i nära relation och sexualbrott. Anna har skrivit texten som privatperson för ungasjourer.se, den har inte granskats av Polismyndigheten.